Skärmen – trafikens nya livsfara

Sedan 1 februari 2018 är det förbjudet att använda mobilen och hålla den i handen, samtidigt som du kör ett motordrivet fordon – rattsurfning är olagligt.

Och skälet är uppenbart: för varje sekund du släpper blicken från trafiken ökar risken för en olycka dramatiskt.

Men moderna bilars pekskärmar torde vara minst lika farliga – om inte ännu farligare.

Du ska bara ringa ett samtal. Du ska bara knappa in en adress i navigationen. Du ska bara höja temperaturen i luftkonditioneringen, byta radiokanal, ändra stolsinställningen, justera ytterbackspeglarna, öppna handskfacket.

I vissa moderna bilar styrs nästan alla funktioner via stora pekskärmar placerade mitt på instrumentbrädan.

Jag ska villigt erkänna att också jag föll pladask för den nya tekniken.

Det såg ju så förtvivlat modernt ut.

Apple var själva symbolen för mänsklighetens utveckling – och en iPad på instrumentbrädan blev det fränaste en alltmer åldrande bilindustri kunde hitta på för att locka tillbaka yngre bilköpare.

Rätt många av bilvärldens toppchefer började prata om ”en iPad på hjul” när de lanserade en ny modell.

Tesla var först med sin gigantiska 17-tumsskärm i Model S, men också Volvo låg långt fram och de flesta konkurrenter har följt efter.

Allt större skärmar, allt fler funktioner i menyer, sub-menyer och sub-sub-menyer.

I år kommer åtta nya bilar av tio att ha en pekskärm.

Och många av funktionerna borde också ha gjort livet ombord i en bil både mer komfortabelt och säkrare.

I verkligheten blir det tvärtom.

Att knappa in en adress på en skärm kan, enligt gjorda undersökningar, ta i snitt 40 sekunder.

Inte så att du släpper blicken från trafiken under hela den tiden, men om du kör 90 km/tim förflyttas din bil 25 meter för varje sekund.

Stanna läsningen där och tänk efter: 25 meter för varje sekund du kör.

Du hinner förmodligen köra minst 50 meter innan du fått stopp på bilen, med reaktionstid och bromssträcka inräknad.

Men det handlar inte bara om blicken: tekniken kräver din hjärnas koncentration under själva fipplandet på skärmen. Och kör du i ett gupp halkar fingret över skärmen och plötsligt lyssnar du på P3 istället för att ha sänkt temperaturen.

Att byta radiokanal tog i gamla bilar två sekunder, nu kan det ta 24 sekunder, enligt forskning från bilistorganisationen AAA i USA.

”Bilförare vill ha teknologi som är säker och enkel att använda, men många av de egenskaper som lagts till dagens infotainmentsystem har resulterat i alltför komplicerade och ibland frustrerande erfarenheter”, säger AAA-chefen Marshall Doney.

AAA har genom avancerade tester undersökt vilka bilar som är mest ”kognitivt krävande” för förarna, ett begrepp som omfattar mer än att bara släppa blicken från trafiken.

Av 30 undersökta bilar fick 23 betyget ”krävande” eller ”mycket krävande” – och bland de senare återfinns inte helt överraskande Tesla Model S och Volvo XC60.

Bland de minst krävande finns tre Toyota-modeller: Camry, Corolla och minibussen Sienna (säljs inte i Sverige).

Och nu börjar också olycksstatistiken att skvallra om att utvecklingen inte längre går åt rätt håll.

I USA, där utvecklingen kommit längst, dödades i fjol över 40 000 människor i trafiken, den högsta siffran på tio år.

Varje dag dödas nio människor på amerikanska vägar och gator på grund av att föraren är distraherad. Det ska sägas att det givetvis kan vara av fler omständigheter än pekskärmarna; skrikande barn, tappade fimpar, sörplandet av en Frappuccino.

Undersökningar visar till och med att vi distraheras av skärmarna också när vi inte använder dem. Blicken söks till skärmen, för att se vad det händer, ungefär som vårt tvångsbeteende att kolla på mobilen fast vi inte måste, i förhoppning att vi ska få en dopaminkick av ännu en spännande uppdatering.

Onekligen är distraktionen från den nya tekniken redan en tickande bomb i trafiken.

Så vad gör vi?

Den dåliga nyheten är att röststyrning – som skulle kunna vara ett alternativ ­– har samma dåliga effekt på bilföraren som en skärm.

Forskaren Jacky Li på Connected Lab i Toronto gjorde tester på hur människor fungerar och kom när det gäller skärmarna fram till samma resultat som AAA. Men han upptäckte också att röststyrning också skapade kognitiv stress; istället för att tänka vad man vill göra, räkna ut vad man ska säga och hur det ska sägas och till slut också säga det, förklarade testpersonerna att det var mycket enklare och snabbare att helt enkelt trycka på några knappar.

Men medicinen mot den nya tekniken kan mycket väl ändå handla om ännu mer ny teknik.

Vi har redan autobroms i nästan alla nya bilar, vilket gör förarmisstag mindre fatala: bilen ser och bromsar helt enkelt åt dig, medan du tittar på din stora skärm.

Nästa steg blir kameror som läser av förarens ögon för att se om hen är koncentrerad på körningen. Tekniken finns redan i Audi A8 och lanseras på bred front i alla Volvos modeller från tidigt nästa år. Om föraren tittar bort från vägen för länge eller till och med somnar kommer bilen först att varna, sedan sänka farten och till slut till och med stanna.

Men det dröjer några bilgenerationer innan den nya tekniken finns hos alla märken och i alla modeller.

Med ett stänk av skammens rodnad på kinderna måste jag också erkänna att jag för några år sedan kritiserade BMW för att ligga så långt efter i utvecklingen. Det tyska märket hade varit först med av omvärlden toksågade iDrive, nu höll man fast vid den lösningen – och hur hopplöst förlegat kändes inte då ett gammalmodigt vred jämfört med en fräsig skärm.

Det påstods ju dessutom att skärmarna skulle vara så intuitiva.

Det stämmer inte heller.

Sedan ett par år kör jag BMW i3 och har sakta insett att om det är något som är intuitivt så är det iDrive-vredet. Det kan hanteras utan att man släpper blicken från vägen framför, detsamma gäller knapparna i instrumenteringen. Det räcker med ett snabbt, verifierande ögonkast, för att se om rätt radiokanal. Lika snabbt höjer eller sänker jag värmen.

Jämför med att spela piano: du klarar att läsa noter samtidigt som du trycker på tangenterna, eftersom det är så intuitivt, och du får feedback från varje tangent.

Men försök att slå in din kod på en iPad utan att titta på den.

Så är det att köra bil, ha blicken riktad framåt och på en pekskärm försöka ringa ett samtal, knappa in en adress i navigationen, höja temperaturen i luftkonditioneringen, byta radiokanal, ändra stolsinställningen, justera ytterbackspeglarna eller öppna handskfacket.

Det kan vara livsfarligt.

Till sist: distraktion i trafiken handlar inte bara om bilförare.

En rapport från Governors Highway Safety Association i USA visar att 6 227 fotgängare dödades i trafikolyckor i fjol – den högsta siffran på 30 år.

Andra undersökningar visar att olycksurvorna för fotgängare vände uppåt för ungefär tio år sedan – händelsevis ett par år efter att iPhone lanserades (29 juni 2007, för att vara exakt).

Sedan dess stirrar vi ned på en skärm, var vi sitter och var vi står – och går.

Staten New York vill nu förbjuda fotgängare från att använda smartmobiler när de går över en gata. Det blir förbjudet att sms-a, kolla mail och surfa på nätet. Böterna kan bli så högs som 250 dollar. Honolulu har redan har infört ett liknande förbud, troligen världens första, för att stoppa ”distraherade fotgängare” från att kliva rakt ut framför framrusande bilar.

Min käre far sa alltid: man ska köra som om alla andra är idioter.

Nu ska man köra som om alla andra tittar på skärmar eller mobiler.

Ha en bra sommar!

 

(Krönikan publiceras också hos Autolease.se)

 

17 tankar om “Skärmen – trafikens nya livsfara

  1. Håkan Bäcklund skriver:

    Så mitt i prick, Håkan!

    Gillad av 1 person

  2. Kenth Johansson skriver:

    Klockrent! Jag har själv samma erfarenhet. En MB med vred och en husbil med pekskärm och skillnaden är skrämmande.
    Hoppas du kan starta en debatt om detta.

    Gillad av 1 person

  3. Olav Strand Rønning skriver:

    Om noen år har alle disse skjermene gått ut på dato. Håper jeg!

    Gillad av 1 person

  4. Arne skriver:

    24 sekunder for å bytte radiokanal? Hvilken bil har klart å kløne det såpass til?

    Gillad av 1 person

    • hakanmatson skriver:

      Tyvärr vet jag inte vilken bil. Uppgiften kommer från ordföranden i amerikanska bilistorganisationen AAA, Marshall Doney:
      ”In the old cars it took two seconds to change the radio. Now it may take 24 seconds. Many times it’s multiple screens or entries to get that infotainment system to do what you want.”

      Gillad av 1 person

      • Tor Magnussen skriver:

        Dette er galskap!

        Gilla

      • sondreb skriver:

        Altså ikke dokumentert hvilken bil dette gjelder, likevel brukes det som et argument mot skjermstyring? Det tar seriøst ikke 24 sekunder å bytte radiokanal i en moderne bil med skjermstyring.

        Gilla

      • hakanmatson skriver:

        Det finns, som jag skriver, omfattande forskning på området. Om föraren släpper blicken från vägen i fyra sekunder i 90 km/tim hinner bilen rulla 100 meter. Och nog finns det skärmar med komplicerade menyer och submenyer som är synnerligen tidskrävande och som kräver att föraren tittar på skärmen.

        Gilla

      • sondreb skriver:

        Det er selvsagt et problem å se bort på en bil som ikke er helt eller delvis selvkjørende. Men det er samtidig en verden av forskjell på å bruke noen få sekunder og 24 sekunder. Utfordringen er ikke skjermer, men User Experience (UX). Jeg har aldri opplevd at oppmerksomheten blir noe særlig påvirket av en stor skjerm i bilen (Tesla Model 3), men jeg merker godt at oppmerksomheten forsvinner når man bruker mobiltelefonen. Tesla kjører stort sett av deg selv, så er ikke noen utfordring med mindre oppmerksomhet. Folk slutter ikke å bruke telefon i bilen, derfor må bilene bli flinkere til å kjøre selv.

        Gilla

  5. Tor Magnussen skriver:

    Godt at noen tar opp dette temaet! Fansy elektronikk virker viktigere enn trafikksikkerheten. I Norge har vi også DAB, noe som krever mye farlig oppmerksomhet for å soke kanaler osv… Hvert sekund teller om man skal kjøre trafikksikkert! For å kompensere må man teoretisk ha maksgrense på 50 km/t for å opprettholde noe av trafikksikkerheten. Store barn på fabrikkene leker seg litt my for tiden!

    Gilla

  6. Rune Heggø skriver:

    Endelig er det noen som tar opp dette temaet. I Norge er det så mange elbiler og de fleste av disse har stort sett skjermer for å betjene alt. Jeg har prøvd noen el biler men nettopp på grunn av disse skjermene vil jeg ikke ha disse bilene.

    Gilla

  7. oskar skriver:

    Allt detta skit tack vare överbetalda storstadsbor i sina kostymer som vill känna sig mådärna och ”driva på utvecklingen” när dom är på väg till sina hittepåjobb.. Och tyvärr förstör dom ju livet för oss som inte vill leva så, då inga alternativ snart finns..

    Gilla

  8. Thorbjørn skriver:

    Det er åpenbart at å tukle med en stor skjer når man kjører vil kunne være farlig. Derfor fins en god stemmestyring som er overlegen annen bruk slik som hos Tesla det eneste fornuftige alternativet. Da får man jo lære seg det og normalt er det ikke så vanskelig. Dagens programvare på PCer benytter også stadig mer tale. Derfor kutt ut fingring med skjermen _ det ker farlig og unødvendig og bruk automatikken for kjøringen når det går.

    Gilla

  9. Kjell Åge Mykland skriver:

    Her er mye uvitenhet og lite erfaring. Det er ikke skjerm eller størrelsen på den det kommer an på, men bruken. Jeg hadde nettop en moderne hybrid leiebil med en liten navigasjons skjerm plus litt mer og ca 50 justerings knotter for innstilling. Jeg måtte stoppe hver gang jeg skulle endre noe.
    Jeg har selv en relativ stor skjerm på Tesla 3 og ingen slike problemer eller famling etter den riktige knotten å skru på. Nå trykker jeg på EN knapp på rattet og sier en instruks for å endre innstilling på temp, vifte, vindusvisker, radio, Spotify, navigasjonsadresse, telefon oppringning og masse annet, som ”kjør til Meny”, ”ring hjem”, ”sett vindusvisker på auto”. I tillegg viser skjermen Google kartet med informasjon (og tale). Skjemen viser også hastighet utenfor rattet med store tall mm og bilens posisjon i veibanen mm.

    Gilla

Lämna ett svar till Tor Magnussen Avbryt svar